onsdag 16 mars 2011

Sitter verkligen här och hoppas in i det sista. Anna spolander måste bara dra mitt namn.
Finns säkert många som tycker att det finns andra kvinnor som är mer värda resan och det vet jag själv att det finns men det betyder verkligen inte att inte jag är värd den.
Visst jag jobbar inte och har inte jobbat på snart nio månader och att vara hemma är ju lyx, semester hemma. Men alla mammor vet att det inte är så, vissa dagar flyter allt på perfekt och vissa dagar vill man bara sätta sig mitt på golvet, blunda, sätta i öronproppar och bara gråta.
Det går upp och ner, det gör väl det för de allra flesta människor. Jag har fortfarande svåra stunder av allt som hände efter förlossningen med mig och min kropp och visst skämtar jag om det och kan prata om vad som hände. Det är helt klart det svåraste och tuffaste jag varit med om och jag tänker på det allt för ofta.
Egentligen borde jag nominerat min man till tjejplanet (Ni vet att han hade passat in med sina handleder!!!) efter allt som han gjort, gör och kommer att göra för mig i framtiden.
Men för nu som hoppas jag att hon drar mitt namn, ny tur i morgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar